Jo av den enkla anledningen, att vi pratar om ett levande väsen. Ett djur som styrs av instinkter och inte är fullt så intelligent som vi tror.
I vi vårt dagliga arbete med att hjälpa hundägare så möter vi jämt och ständigt hundar som har problem med främmande hundar och personer. Majoriteten av dessa hundar är tränade efter konstens alla regler. De har fått hälsa på massor med människor och hundar och trots det duggar utfallen på promenaden tätt. Hur går detta ihop på slutet, träningen borde hjälpa inte stjälpa?
Vilka faktorer påverkar hunden?
Det är en mängd faktorer som påverkar hur hunden reagerar i möten med främmande individer på två eller fyra ben.
Några av de viktigaste:
Är valpen fostrad på rätt sätt av tiken? Har den lärt sig den viktiga undergivenheten? Undergivenhet är en avslappnad och trygg känsla som effektivt förhindrar att hunden blir rädd. Har valpen fått lära sig samma reaktion mot människor? Blir hunden undergiven mot människor blir den inte rädd i möten eller vid hantering av främmande personer.
Uppträder ägaren som en trygg ledare? Finns ägaren där som ett stöd eller är det tvärt om? Är det så att ägaren jämt och ständigt signalerar att omgivningen är farlig och skrämmande?
Om hunden blir rädd, en helt naturlig reaktion, hur reagerar ägaren på det? Förstärker ägaren reaktionen eller får hunden hjälp att skapa en positiv minnesbild?
Hur skall vi göra för att vår hund ska bli socialt trygg?
Behöver vi socialisera/träna för att vår hund ska bli trygg? Nja enligt oss behövs det ingen egentlig träning för att uppnå det målet. För oss är det viktigaste att förstå hur tiken gör för att hennes valpar ska bli socialt trygga och hur vi kan använda oss av hennes “metodik”.